Masai Mara och jakten på The Big Five

Nu har turen kommit till vår allra sista safaritur och den fortsatta jakten på ”The Big Five”.

Termen “The Big Five” kommer från den tiden då europeer jagade vilda djur i Afrika. The Big Five var de djur som krävde grovkalibriga vapen och som ansågs farligast att jaga. Dessa är leopard, lejon, elefant, noshörning och  afrikansk buffel. Nu hade vi endast ett djur kvar och det var leoparden. Tyvärr fick vi aldrig se någon, det var däremot några stycken som hade avstått ballongflygningen och istället åkt ut på savannen med safaribilarna, de hade lyckats få syn på en leopard i ett träd…

Vi fick istället hålla till godo med den här fina geparden…..

…….som gärna ställde upp på lite bilder 🐆

Vi fick också se en hel del små djurbebisar

De här små låg och väntade på sin mamma…..

…..som kalasade på en stackars zebra en bit därifrån. Jag vet att naturen har sin gång men ändå 😢🦓

Tur att hon var mätt när hon en stund senare kom vandrande och slog sig ner precis utanför vår bil och tittade in på oss 🦁

Det var några stycken som nog tyckte att vi skulle köra vidare 😉

Här blev det lite problem så vi fick gå ur bilarna för att traska över…..

Masai Mara är en del av ekosystemet med den stora djurvandringen som sker varje år. Masai Mara har även utnämnts till ett av naturens 7 underverk med sin orörda natur och gyllene savanner.

En roligt träd som vi såg på savannen var det här ”korvträdet”

Sausage Tree

Efter en lång dag på Savannen med både frukost och senare också picnic till tonerna av Edith Piaff (tror jag att det var) var det dags att återvända till lodgen

Det var vår sista kväll här och för några i gänget också den allra sista kvällen i Kenya. Massajerna tände en brasa och vi skulle bli bjudna på grillbuffé.

Till saken hör att någon hade sett när man slaktat 3 getter……mycket riktigt var det dessa som låg på grillen. Jag vet att det var väldigt fint gjort men jag kunde bara inte förmå mig till att äta grillad get.

Efter en trevlig kväll var det dags att bege sig till tältet för ännu en övernattning. Nästa morgon skulle vi återvända till Nairobi och en del i gänget skulle flyga hem till Sverige. Vi  andra hade en natt extra framför oss och den hade vi ingen aning om var vi skulle tillbringa, men vi var alla rörande överens om att det nog inte kunde bli mycket värre 😉

Fortsättning följer 🦓

Ballongfärd över savannen och champagnefrukost

Efter en mer eller mindre sömnlös natt i tältet bestämde vi oss till slut för att det var lika bra att gå upp och duscha och göra oss redo för den stundande ballongfärden över savannen i soluppgången…

När vi kom ner till receptionen stod bilarna som skulle ta oss ut till savannen redo..

Japp nu fanns det väl ingen återvändo? Jag är ju extremt höjdrädd men kände ändå att jag så gärna ville göra detta. En upplevelse som man kanske bara kommer att vara med om en gång i livet….

Redo för avfärd…

Wow!! Vilken härlig känsla det var att se allting ovanifrån…..kan säga att jag ångrar mig inte en sekund att jag tog mod till mig och gjorde detta!!

Så här bra gick det när vi landade 😉

……men vi överlevde 🙈

När vi hade kravlat oss ur korgen väntade frukost med champagne ute på savannen

Ännu en oslagbar känsla…att sitta hela gänget där ute på savannen och äta frukost

Nöden har ingen lag…..är man kissnödig så är man och de som känner mig vet ju hur ofta jag behöver gå på toaletten 😉 

….ja den gjorde ju skäl för sitt namn ”Loo with a view” 🤣

Efter ballongfärd och god champagnefrukost var det åter dags att ge sig ut på safari och den fortsatta jakten på ”The big five”

Det blir en annan historia 🦁

Flyg från Mombasa till Nairobi och vidare till Masai Mara

Sista dagen i Mombasa blev jag dålig med diarré och illamående. Efter att ha kurerat mig med Dimor blev jag snabbt bättre i magen men illamåendet fortsatte. Det var fler som hade haft samma symtom efter att ha ätit på den Italienska restaurangen. Som tur var hade min ”gamla” klasskompis Stefan någon slags receptfria tuggtabletter (som jag inte minns namnet på just nu). Just den dagen skulle vi flyga tillbaks till Nairobi, typiskt. Som tur var hjälpte tabletterna en hel del och både flyget och bilfärden från flygplatsen efteråt gick hyfsat bra men när vi väl kom fram till Osoita Lodge gick jag in och beställde två rostade mackor, en kopp te och en banan. När jag väl ätit gick jag rakt upp till rummet och somnade som en stock….

Det var inget stort plan vi flög med ✈

Här kunde man kanske fått jobb 😉

Jag var lite bekymrad för hur jag skulle må dagen efter, en lång färd väntade då vi skulle ta oss till Masai Mara men som tur var hade jag återhämtat mig hyfsat bra efter en natts sömn.

Massajen som satt och vaktade utanför Lodgen och som även var behjälplig med våra väskor

I väntan på avfärd passade jag på att ta lite foton på de fina blommorna vid lodgen…..

Efter en lång resa nådde vi fram till Masai Mara och lodgen vi skulle bo på under vår vistelse här

Massajerna mötte oss när vi klev ur bilarna och bjöd på en underhållande dans och de berömda hoppen. Det sägs att ju högre en massajman hoppar desto mindre behöver han betala för sina fruar.

Efter den underhållande dansen var det dags att bege sig till tälten vi skulle bo i……

Vårt tält.

Det var inte särskilt trevliga tält den här gången kan jag upplysa om, filten som man ser på sängen hade nog inte blivit tvättat på ett bra tag och det kändes allmänt ofräscht. Jag är inte särskilt känslig men det här var på gränsen för min del (och även för alla andra).

Men tydligen hade vi lyxvarianten men kaklad toa…..

……och dusch 😉

När vi lämnat av våra saker i tälten var det dags för safari

Den här gången fick vi se geparder, det hade vi inte sett tidigare…..

Det blev en ganska tidig kväll då vi skulle upp redan klockan  03:30 på morgon för att åka ut på savannen och flyga ballong.

I nästa inlägg får ni höra om den fantastiska ballongflygningen 🎈

Från vildmarken i Voi till det marina livet i Mombasa

Från livet i vildmarken åkte vi vidare med tåg från Voi till Mombasa och ett helt annat liv på Voyager Bech Resort, ett hotell med marint tema som låg direkt vid Indiska Oceanens strand.

Att åka tåg i Kenya innebär precis lika många säkerhetskontroller som när man ska flyga.

På Voyager Beach Resort kändes det nästan som att bo på en lyxkryssare.  Du bor närmast granne med havets vågor och hotellet är inspirerat av det marina med allt du kan tänkas behöva.

Vårt rum med balkong ut mot stranden och Indiska Oceanen

På hotellet fanns ett antal olika pooler, första dagen blev det avkopplande bad, vattengympa och……

…….poolhäng

Dag 2 åkte en del in till Mombasa men det var 30 grader varmt och de flesta valde att stanna kvar på hotellet för att koppla av och ladda batterierna. Det blev bad i en annan pool den dagen. En infinitypool med utsikt över havet……

Bäst att äta en rejäl frukost….

Förutom huvudrestaurangen fanns det en mysig fisk- och skaldjursrestaurang och……..

…..en Italiensk restaurang precis vid en av poolerna

Där var vi ett gäng som bokade bord andra kvällen

Hotellet hade också en fantastik trädgård…..

……med många vackra blommor

På hotellområdet fanns det också en hel del små söta apor  🐒

Och en del lite större 🐵🐵

Det var allt från Mombasa och Voyager Beach Resort

Fortsättning följer…..

 

 

 

Vildmarken på riktigt – Man Eaters Lodge

Så var det dags att lämna underbara Voi Wildlife för att åka på safari nr 2, denna gången bar det av till Tsavo National Park som inte var så långt väg från Lodgen

Även här fanns många fina djur att beskåda…..

Det kommer mer safari längre fram på resan så det blir inte så mycket djurbilder här då jag tänkte berätta lite mer om vårt nästa boende,  en lodge i en klass för sig själv och med en alldeles speciell historia…..

Vårt nästa boende var Man Eaters Lodge och historien bakom namnet är händelsen som utspelade sig under byggandet av järnvägsbron över floden Tsavo 1898 då två lejonhanar  spred skräck i Tsavo. På kort tid dödade de och åt upp ett stort antal människor.

De två lejonhanarna blev världsberömda sedan de tillfälligt stoppat bygget av den nya järnvägen från Mombasa till Uganda 1898. De attackerade järnvägsarbetarna i deras läger, bröt sig in i tälten, och släpade ut sina olyckliga offer i bushen.

Efter nio månaders skräckvälde sköts de två djuren av den brittiske officeren John Patterson. Hur många människor som dödades har aldrig blivit klarlagt. Uppskattningarna varierar från 35 till 135, men oavsett antalet bör en stor del av deras diet ha utgjorts av människor under den korta period de var verksamma.

Först när man såg att det var någon form av tält vi skulle bo i blev man ju lite skeptisk…..🤨

……och när mannen i den gröna overallen gick längre och längre iväg för att visa oss vårt tält dök den här skylten upp….hmm

Det kändes ju tryggt 😲

När man kom in i tältet blev man positivt överraskad…man hade ju liksom målat upp en bild på hur det kanske kunde se ut därinne…

Det fanns ju faktiskt både toalett…..

…….och dusch

Efter lite smärre reparationer så hade vi vatten också, tur man hade hantverkare med sig 😉

Från sängen hade man bästa utsikten över  Tsavofloden där det fanns både krokodiler och flodhästar

Utanför tältet fanns en ”balkong” med två stolar och två solbäddar…..

Med tanke på de vilda djuren man hade hört skulle spatsera omkring på nätterna så var det inte någon särskilt hög balkong  😲

Nu såg inte vi några djur men det hade varit både flodhästar och zebror runt omkring på natten, säkert en och annan krokodil också 🦓🦛🐊

Vi såg annars både flodhästar och krokodiler  i floden, på andra sidan floden ligger en krokodil och solar sig….

En och annan ödla kom också kilande emellanåt….jag är inte överförtjust i ödlor men dessa gillade jag, vilken härlig färg!!

Poolen och baren låg också precis ovanför Tsavofloden

Först ett dopp i poolen och sedan lite tid för Wi-Fi vid baren

Restaurangen låg också med utsikt över floden….

Bäst att stänga och låsa ordentligt 🦁

På kvällen när vi skulle gå hem till vårt tält och lägga oss fick vi eskort av mannen i den gröna overallen. En och annan zebra hade man nog inte tyckt var så farligt  att möta men en flodhäst hade man ju helst inte velat stå öga mot öga med….de klassas som Afrikas farligaste djur! 🦛

Fortsättning följer…..

 

Voi Wildlife Lodge

Det blev ännu en natt på Osoita Lodge och efter en god frukost var det åter dags att ta plats i bilarna för att bege oss genom landskapet ner mot Tsavo och Voi. Vår mål var området där J-A Hunter och Dennis Finch-Hatton jagade elefanter i början av Kenyas historia. J-A Hunter har skrivit flera böcker om dessa makabra jakter. Han ändrade sig på ålderns höst och var sedan med och drev igenom bildandet av nationalparker som skulle vara beskyddade från jakt.

Väl framme i Voi och Tsavo checkade vi in på Voi Wildlife Lodge

I väntan på incheckning.

När vi checkat in väntade en sen men väldigt god lunch. Mätta och belåtna var det dags att traska upp till våra rum

Vilken lyx va, två dubbelsängar 😮

På ena sidan balkong med utsikt över vattenhålet dit djuren kom för att dricka……

….och på andra sidan hade vi en pool precis utanför dörren.

Vi valde dock att gå till en annan pool för att ta ett dopp och träffa de andra i gänget.

En del små apor var nyfikna och ville gärna kolla in oss när vi badade 🐒

Restaurangen som vi åt kvällsmat på låg i direkt anslutning till det populära vattenhålet, efter maten gick vi en bit bort för att ta en drink……

…….och spana ut över vattenhålet i väntan på djuren

Vi fick se en hel del elefanter under dagen och kvällen. Senare på kvällen satt vi och ett annat par (Nisse och Marika) på vår balkong då det plötsligt kom en liten elefantfamilj vandrande i mörkret för att dricka och bada i vattenhålet. Sååå kul att se detta skådespel! 🐘

Efter en god natts sömn var det dags för frukost och efter den dags att ge sig iväg på nya äventyr!

To be continued…..

 

 

Lunch på Karen Blixens gamla gods och besök på Giraffe Centre

Efter besöket på barnhemmet begav vi oss vidare till Karen Blixens gamla gods och Karen Coffee Garden för att äta lunch

Efter lunch gick färden vidare till ett giraffcenter  där man föder upp utrotningshotade giraffarter, bara i Kenya finns det sex giraffarter. Här fanns också ett undervisningscentra där vi fick ta del av en kort föreläsning som var väldigt intressant.

 

 

I inträdet ingick även en påse med små pellets som vi kunde mata girafferna med och de var inte sena att komma fram för att få sig en liten godbit 🙂

Det här är Betty, en väldigt söt liten dam som gärna tog godis direkt från munnen 😮

Giraffer tillhör ett av mina favoritdjur….tycker att de är så ståtliga och ser så otroligt snälla ut 🦒

Var godiset slut nu eller? 😄

To be continued……..

Ngamwanza Children Support Center

Efter frukost på på Osoita Lodge begav vi oss till Ongata Rongai som är en förort till Nairobi. På vägen dit körde vi genom Karen Blixens gamla ägor. Vårt mål var centret för föräldralösa barn, Ngamwanza Children Support Center, som Helping Hand är med och driver. Väl framme fick vi ett varmt välkomnande av alla barnen, föreståndaren Lydia och hennes team.

 För närvarande tar man hand om över 50 barn som förses med mat, klädergrundläggande utbildning kärlek och omsorg inklusive andlig inspiration från morgon till kvällPå kvällen är de under vård av sina äldre vårdnadshavare.

Vi hade alla samlat in gåvor till barnen i form av kläder, glasögon, mobiltelefoner, spel och annat….

När Lydia och hennes team hade berättat om barnhemmet och om undervisningen av barnen var det dags att gå ut på gården där barnen sjöng och dansade för oss. Även vi besökare blev inbjudna av barnen att dansa med dem.

Efter sång och dans var det dags för barnen att äta sin gröt

Småningom var det dags för oss att lämna barnhemmet, då ställde barnen upp sig på trappan och sjöng en avskedssång för oss

 Vi lämnade centret för att åka med ett par av barnen ut i slummen där de bodde hos sina vårdnadshavare…

Flickan  om åkte med oss i vår bil var en pigg och glad tjej som hade en dröm….att bli läkare.

Hon visade oss sitt hem där hon bodde med sin vårdnadshavare….

Ett annat hem som vi besökte…….här bodde en mamma med sina nio barn…..

Madrasserna som man lade ut på golvet varje kväll då det var dags att sova…..

Här fanns också en alldeles nyfödd liten bebis, endast ett par dagar gammal

Besöket på barnhemmet och de historier som vi fick höra berörde oss alla djupt. Det var många tankar som surrade i huvudet efteråt…..

Från Elementaita till Nairobi

Efter 2 nätter vid Lake Elementaita var det dags att återvända till Nairobi och Osoita Lodge men först ett besök nere vid den vackra sjön. Även Elementaitasjön är en sodasjö i Rift Valley. Sjön ligger mellan Naivashasjön och Nakurusjön, i det band av saltsjöar som löper genom Kenya i Östafrikanska gravsänkesystemet. Den är en av de mindre sjöarna, endast 18 km², men ett viktigt habitat för både större och mindre flamingos.

På vägen från Lake Elementaita till Nairobi stannade vi till vid ett köpcentrum för att äta lunch.

Jag misstänker att min syster har saknat mina matbilder  väldigt mycket 😉 så bara för hennes skull lägger jag upp en bild på den goda risotton jag åt 😁

Hakuna Matata 🐗

Tillbaks på Osoita Lodge .

Fortsättning följer förhoppningsvis imorgon ❣

Lake Nakuru National Park

Så var det dags för vår första safaritur och det blev i Lake Nakuru National Park som är ett noshörningsreservat med mycket goda möjligheter att se även lejon och leopard. Lake Nakuru är en sodasjö som ligger i Great Rift Valley, dvs i den stora förkastningsspricka som löper genom den västra halvan av Kenya. Sjön och ett område omkring den utgör Lake Nakuru National Park, som är en av de få inhägnade parkerna i landet – den omges av elstängsel som skydd mot tjuvjägare. Parken har särskild status som s k sanctuary (dvs en säker fristad) för noshörningen, som drabbades hårt av tjuvjakten under 1970- och 1980-talet.

 En och annan noshörning kunde vi se på avstånd men några lejon eller leoparder såg vi inte röken av. Dock fanns det många andra vackra djur längs vägarna i parken.

 

Zebrorna var vanligt förekommande, inte bara i reservaten utan även ute längs vägarna i Kenya

Även giraffer kunde man se ute i naturen längs vägarna. I parken kring sjön fanns de flesta av de vanliga däggdjursarterna, om än inte elefant och inte de vanliga massajgirafferna. Där fanns dock en annan giraffunderart, rotschildgiraffen, som har förts dit från områden längre västerut i landet och som inte finns i de andra parkerna som safariresorna normalt besöker.

En av våra safaribilar hade lite otur och körde fast. Efter många om och men kom den loss men ett tag såg det ut som att den skulle välta….

Lite övningar för axlar och skuldror vid lodgen 🙂

Fortsättning följer……..